Reforma da ortografia sueca de 1906

A Reforma ortográfica da língua sueca de 1906 (em sueco: 1906 års stavningsreform) foi realizada em 1906, abrangendo todas as palavras da língua sueca e estabilizando definitivamente a ortografia em uso no idioma. Passou a haver uma ”norma oficial”, com a Academia Sueca no papel de guardiã dessa norma através do Vocabulário Ortográfico da Academia Sueca (Svenska Akademiens Ordlista, SAOL). ^[1] ^[2] ^[3]

Entre outras coisas, foram simplificadas as grafias de "v" e "t", tendo as formas antigas "f"/"fv"/"hv" sido substituídas por "v", e a forma "dt" por "t". ^[4] ^[5]

Antes da reforma ortográfica de 1906	Depois da reforma ortográfica de 1906	Português
af	av	de
öfver	över	sobre
hvad	vad	o que
hval	val	baleia
hvarför	varför	por que?
hvem	vem	quem
rödt	rött	vermelho

A reforma ortográfica foi implementada sucessivamente. Em 1906, os novos manuais escolares de sueco adotaram a nova ortografia, e em 1908 foi a vez das outras matérias escolares. Dentro da literatura e dos jornais, a nova ortografia ganhou lentamente terreno. Os mais jovens aceitaram mais rapidamente a mudança, enquanto os mais velhos levaram mais tempo para a adotar. Com a implementação da reforma, a língua sueca entrou num período de grande estabilidade. ^[6]

Em certos círculos, a reforma ortográfica causou amargura, ao mesmo tempo que foi criticada por outros por não ser mais abrangente - Por que não acabar igualmente com as grafias múltiplas do som /j/, substituindo "dj" e "hj" por "j"? Uma bolsa de resistência foi a revista erudita ”Nordisk Tidskrift” (Revista Nórdica), com a motivação de que a reforma não tinha sido nórdica. Em 1908, foi entregue ao rei da Suécia uma petição com 40.000 nomes pedindo uma revisão da reforma ortográfica, mas sem nenhum resultado. ^[6] ^[7] Em abril de 1906, o ministro Fridtjuv Berg mandou publicar um decreto real promulgando a execução da reforma. ^[8]

Sueco-Norueguês-Dinamarquês

A reforma da ortografia sueca afastou um pouco a escrita sueca das restantes escritas escandinavas. ^[9]

Em norueguês e dinamarquês ainda se usa "dt" e "hv" em algumas situações. ^[10]

Em dinamarquês	Em sueco	Português
godt	gott	bom

Referências

↑ Åberg, Emma (2009). «Vägen från möte till reform». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 9. I och med ändringarna till modernare stavning blev Svenska Akademiens ordlista officiellt grunden i all stavningsundervisning från och med 1890. För första gången fanns nu en officiell norm
↑ Maria Vidberg. «Ortnamn ska leva med sin tid» (em sueco). Institutet för de inhemska språken. Consultado em 6 de novembro de 2019. Den stabiliseras först i och med den stavningsreform som genomfördes år 1906. Reformen omfattade alla ord i språket, också ortnamnen. (A reforma abrangeu todas as palavras da língua, incluindo os topónimos.)
↑ «Fridtjuv Berg» (em sueco). Nordisk familjebok. Consultado em 12 de setembro de 2013
↑ Åberg, Emma (2009). «Sammandrag». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 2
↑ Åberg, Emma (2009). «Bakgrund». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 5
↑ ^a ^b Åberg, Emma (2009). «Reformens genomslag». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 10. Till exempel genomfördes nystavning redan på hösten 1906 i nya skolböcker i svenska språket, och från 1908 också i andra ämnen.
↑ Åberg, Emma (2009). «Rättstavningsreformen 1906». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 10. 1908 lämnades en petition med drygt 40 000 namn in, för att stoppa nystavningen (Lyttkens & Wulff 1910 s 302), men den avslogs följande år.
↑ Markella Callin (2016). «Det stavas revolution!». Språktidningen (6). ISSN 1654-5028. Consultado em 6 de novembro de 2019. År 1906 utfärdade han slutligen det kungliga cirkulär – den så kallade stafningsukasen – som slog fast de nya stavningsprinciperna.
↑ Markella Callin. «Gammalstafning eller nystavning?» (PDF) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 9. Consultado em 6 de novembro de 2019
↑ Markella Callin (2016). «Det stavas revolution!». Språktidningen (6). ISSN 1654-5028. Consultado em 6 de novembro de 2019. Och på danska skriver man ju fortfarande godt, inte gott

Fontes

[1] Åberg, Emma (2009). «Vägen från möte till reform». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 9. I och med ändringarna till modernare stavning blev Svenska Akademiens ordlista officiellt grunden i all stavningsundervisning från och med 1890. För första gången fanns nu en officiell norm

[2] Maria Vidberg. «Ortnamn ska leva med sin tid» (em sueco). Institutet för de inhemska språken. Consultado em 6 de novembro de 2019. Den stabiliseras först i och med den stavningsreform som genomfördes år 1906. Reformen omfattade alla ord i språket, också ortnamnen. (A reforma abrangeu todas as palavras da língua, incluindo os topónimos.)

[3] «Fridtjuv Berg» (em sueco). Nordisk familjebok. Consultado em 12 de setembro de 2013

[4] Åberg, Emma (2009). «Sammandrag». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 2

[5] Åberg, Emma (2009). «Bakgrund». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 5

[rg-6] Åberg, Emma (2009). «Reformens genomslag». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 10. Till exempel genomfördes nystavning redan på hösten 1906 i nya skolböcker i svenska språket, och från 1908 också i andra ämnen.

[7] Åberg, Emma (2009). «Rättstavningsreformen 1906». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 10. 1908 lämnades en petition med drygt 40 000 namn in, för att stoppa nystavningen (Lyttkens & Wulff 1910 s 302), men den avslogs följande år.

[8] Markella Callin (2016). «Det stavas revolution!». Språktidningen (6). ISSN 1654-5028. Consultado em 6 de novembro de 2019. År 1906 utfärdade han slutligen det kungliga cirkulär – den så kallade stafningsukasen – som slog fast de nya stavningsprinciperna.

[9] Markella Callin. «Gammalstafning eller nystavning?» (PDF) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 9. Consultado em 6 de novembro de 2019

[10] Markella Callin (2016). «Det stavas revolution!». Språktidningen (6). ISSN 1654-5028. Consultado em 6 de novembro de 2019. Och på danska skriver man ju fortfarande godt, inte gott

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]